Freakshow rakt igenom.

Freakshow rakt igenom.

1 year ago 1 0 1298

Freakshake, barndomsminne, snickers och svarta vinbär blandat med några deciliter nervositet och en sweet seger! TÄVLINGEN ÄR IGÅNG!!!

Alltså det var inte helt lätt att få några timmars sömn natten till första inspelningsdagen. Jag kan inte helt och hållet skylla på min då 3-månaders son, utan det var nog mest de där fjärilarna i magen som fladdrade runt. Det gick knappt att få i sig någon frukost faktiskt och jag ÄLSKAR frukost. Jag kan äta det så fort jag hissar upp ögonlocken på morgonen. Nu kändes det som om jag skulle kräkas!

Shit alltså nerverna verkligen studsar som studsbollar i magen snarare än lite fladdrande fjärilar (det var lite milt uttryckt kanske) över vad som komma skall. Vad har jag egentligen gett mig in på? Nu händer det på riktigt, även om den riktiga världen ingenting vet. SÅ himla knasigt alltså! Men det känns lite som om vi alla känner samma sak även om personligheterna är olika och sätten att hantera situationen likaså.

Tidig morgon, lite bitande kyla, näst intill tom mage, smink, kläder och förkläde med MALIN på, ammat den lille sonen och myggan sätts på. Nu är jag så jäkla taggad på att få gå in i studion och köra så jag vet knappt var jag ska bli av. De stora portarna öppnas och vi går inte i orangeriet. Innan man vet ordet av så är tävlingen igång. Come on guys, get your freak on!

FREAKSHAKES – hela bordet är uppdukat av vad som känns ganska hemma från mina år i Amerikat. Stort, mycket och sött! Det är nästan som att få en sockerchock bara av att titta på allt där ligger och det låser sig nästan med en gång! Herregud vad ska man göra när tiden är så knapp? More is more gäller här och samtidigt representera vad jag gillar för smaker. Snickers! Jag gör en freakshake med smaker av snickers. Det är det enda jag kan hinna tänka ut och nu måste jag ju sätta igång. Såklart finns det ingen kolasås och jag kan ju inte presentera den utan en så jag börjar koka kolasås. Kyler den, blir för kall, värmer den och sedan i glaset. Skopar glass, mixar med nötter, springer runt som en yr höna och hämtar grejer från det uppdukade bordet, i skafferiet och det känns som jag inte alls har koll…. vispar någon grädde för att fylla upp sista biten i glaset och börjar sedan montera på alla chokladbollar, tunga chokladbitar och sedan får jag syn på alla som använder blommor på sina shakes. Blomma? Aha… ja en blomma kanske jag ska ha? Så plockar jag en orange prästkrage och trycker dit. Den blomman kan jag störa mig på än idag. Den trillade av några gånger som om den inte hörde hemma där, men jag envisades om att sätta fast den igen. Jag tycker blommor tillför så mycket i livet, men kanske egentligen inte på en shake… nåväl blomman sitter där och tiden är ute.

Ja jo… nog är det en freakshake och en freakshow alltid. Även om tiden är ute så lever min shake ett eget litet liv och börjar falla sönder, det är för tungt!!! Sen när Roy kommer fram och säger att han inte tål jordnötter efter att han smakat på den, sätter man ju nästan hjärtat i halsgropen. Tur han skojade och han sa ju ändå ”gott”. Även om man hoppas och det hade känts jäkligt gött att kamma hem första tävlingen, så blev det ingen vinst eller fördel för min del den här gången.

Men bra då har vi värmt upp oss lite! Dags för andra ronden.

BARNDOMSMINNE – I den stora utmaningen ska jag inte bara hantera nervositeten inför tävlingen utan väl inne också känslor av saknad av världens bästa moffer (morfar). Jag väljer att tillägna min dessert åt just min nu sedan länge bortgångna morfar som vi som små avgudade. Hos honom fanns ett stort trädgårdsland och hans hjärta för det var ännu större. Valet var självklart, svarta vinbär med inslag av mandel och härliga örter. Nu har vi fått känna på köket och tävlingsnerverna är hyfsat lätta att hålla i schack faktiskt. Det är som om autopiloten tryckts på och det är fullt fokus som gäller. Det må vara en lek men för mig är det fullt allvar! Haha.. Jag tycker att jag hinner med det som jag tänkt att jag ska göra och ingenting går väl egentligen åt skogen. Det är mer att jag önskat en mycket större tallrik för det visuella att också falla på plats men man tager vad man haver och det blir ganska bra ändå. Jag känner mig nöjd och tror att moffer hade kunnat smaska i sig den. Värre vore det nog med marmeladen, visserligen lättsmält men alltså freakshown verkar inte vara över. Kanske hade jag inte så bra koll på mina nerver i alla fall. Agar agar… kanske inte så bra val? Kanske stressen av en extra twist gjorde så att jag använde fel bindningsmedel eller så fick jag hjärnsläpp. Hur som helst så står mina små marmelader där och smälter och äter socker mitt framför juryn och jag själv känner nästan hur räligt (skånska för äckligt) det vore att bita i den. Nu gjorde jag verkligen bort mig! I TV! Jaja, vad ska man göra?

Och så VINNER JAG!

Fan vad gött och ta stora utmaningens första SEGER! Vilken lättnad, då kanske jag ändå kan något då då? Det känns oerhört bra såklart och dessutom åker ingen ut. Andas ut. En stund i alla fall. Ska bara amma först.

Barndomsminne från trädgårdslandet

Svartvinbärsdessert med mandel, örter och vit choklad

—-> Ni hänger väl med mig in i nästa veckas spännande program? Samma dag, samma tid. Onsdag kl. 21:00 på Kanal 5.

 

 

Leave a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

*